söndag 19 februari 2017

På kurs med Kurt (eller egentligen med Maud)

I helgen så har äntligen Calle och jag provat på att dreja!
Vi har länge pratat om att gå någon form av drejkurs. Vi sökte något nära hemmet, något som vi kunde gå en kväll i veckan, men vi hittade inget. Det närmaste vi hittade var i Skoby i Skepptuna, men dit kan vi inte hålla på åka en kväll i veckan, så vi beslutade oss för att gå en helgkurs istället.
Det visade sig att en kollega till Calle också var sugen på att prova på att dreja, så hon gav sin man en kurs i Julklapp.

Så, nu har vi gjort det och så mycket kan jag säga att det är sjuhelsike mycket svårare än vad det ser ut!
Och plötsligt, så blev skålen jag drejade när jag gick i 7:de klass ganska snygg.


(Det allra märkligaste med den här bilden, det är att mina föräldrar faktiskt har sparat skålen i alla år!)



På den här bilden så ser man ifrån vänster: mitt första försök, och det ser ju ganska bra ut, eller hur?
Mitt andra försök, är skålen högst upp, den med en (liten) spricka i kanten. Det tredje försöket är grejen som helt saknar botten och lerhögen högst upp i bild, det är alla misslyckade försök efter de tre  första.
Men, efter alla de misslyckade försöken, så lyckades jag faktiskt att få till en del grejor som kan bli användbara, åtminstone till att samla småprylar i.
I dag, så drejade vi inget. Istället så snyggade vi till bottnarna ("byggde" en lampa av skålen utan botten), märkte upp våra grejor och målade det som målades skulle. Jag hann även tumma en olivskål.
I mars, då våra grejor är brända en gång, då ska vi tillbaka dit och glasera dem. Efter det ska de brännas en gång till, sedan får vi ta hem dem!
Om ni är intresserade av en bra kurs, så har ni adressen till Skoby krukmakeri. Det braiga med Skoby krukmakeri är att man kan sätta ihop en egen kurs om man vill.
Utifrån vad jag gillar, så kan jag säga att allt som allt, så vill jag fortsätta att arbeta med lera.

lördag 11 februari 2017

Ny bok, nya idéer

Jag har länge velat ha en Irländsk fisketröja, eller som den också heter, en Aran-tröja. Jag har länge  letat med ljus och lykta på nätet efter ett mönster som faller mig i smaken, men inte hittat det.
Istället så hittade jag en bok!
"Aran knitting" av Alice Starmore


I den så finns en massa historia, fina tröjmönster, förklaring och mönster på hur man stickar de olika slags kablarna, flätorna, honungsrutorna och knutarna. Men det allra bästa av allt, måste ändå vara kapitlet om hur man skapar sitt eget mönster.
Så, i skrivande stund arbetar jag ömsom med att skapa mig ett tröjmönster som jag kan bli supernöjd med och ömsom med att sticka provlappar i de olika teknikerna. 
Här är en bild på min första provlapp. Jag tror att jag har stickat fel ca 4 gånger på denna.


Normalt så tror jag att man stickar en Aran-tröja i ett ganska så styvt ullgarn, men det ska inte jag göra. Jag ska sticka min tröja i ett garn spunnet av ull ifrån Blue faced Leicester-fåret, den mjukaste ullen jag arbetat med. För att kunna göra det, så måste jag först köpa ullen, sedan spinna garnet innan jag kan börja med min tröja. Ett riktigt långtids-projekt med andra ord. Ullen är beställd, så nu väntar jag bara på leverans och tills den kommer, så funderar jag på att arbeta lite på sängöverkastet. Det är inte mycket kvar på det nu!

söndag 5 februari 2017

Sist på bollen

   Varje höst, läser jag blogginlägg, jag läser diskussioner på FB-gruppen "hobbyodlare av chilipeppar och tänker; i januari, då ska jag minsann så mina chilifrön!
Och varje år, så slutar det med att jag kanske, om jag har tur, sår fröna i slutet av februari, men oftast så blir de sådda någon gång i mitten av mars.
   Men inte i år! 5 februari, det måste vara något slags rekord för mig. Nu är fröna faktiskt i jorden. Trots denna framgång, att redan ha fröerna i jorden, så känns det som om jag är "sist på bollen".


   6 sorter, samanlagt 16 krukor. Det kommer att räcka mer än nog. På de få plantorna som jag hade förra sommaren, fick jag större skörd än vad Calle och jag kommer att göra av med på flera år. Och förutom att jag inte kommer att behöva så mycket chili den närmaste tiden, så har jag faktiskt (peppar peppar ni vet) lyckats att övervintra ett gäng chilisar. Chilifrukter på dessa plantor, håller på att mogna i växthuset "as we speak". 


       Förutom att så chilifrön, så har Calle sått sallat och persilja. Den kommer jag förhoppningsvis kunna plantera ut i växthuset om en månad eller så. Håll tummarna!

 
Spock äter Kalixlöjrom