Calle har börjat träna. Styrketräning på tidiga morgnar. På kvällarna, när han kommer hem ifrån jobbet cyklar han.
Eftersom jag vill stötta Calle, så bestämde jag mig för att också börja cykla. Skillnaden mellan Calle och mig, när vi bestämmer oss för något, är att Calle, han handlar alla pryttlar först, medan jag testar om det är något som jag kan tänka mig att fortsätta med.
Jag cyklade i min nya hjälm, randigt linne och jeansshorts, på fötterna hade jag ett par vanliga löparskor.
Calle, han har köpt cykelbyxor, cykelskor med tillhörande trampor och självklart en ny hjälm. Medan jag cyklar på en gammal rostig mountainbike, så cyklar Calle på en knappt använd, för två år sedan inköpt mountainbik.
Så här första gången, blev det inte så långt, jag tänker som så, att kroppen sakta, men säkert ska få komma in i cyklandet.
Med tanken på värmen, så är jag förvånad att svetten inte rann mer på mig, fast å andra sidan så har jag väl redan svettats ut allt i dag under arbetet.
Innan Calle kom hem och vi stack ut och cyklade, tog jag omhand om växthuset. Jag tror inte längre att vi ska behöva äta en tomat i taget, för nu är ett helt gäng på G att mogna. Alla är röda, inga svarta eller oranga tomater är ännu på G.
De vita flygarna är inga roliga längre! Jag önskar så att jag visste hur jag ska bli av med dem. Såpa har jag testat. Det fick dem inte att försvinna och jag tror att såpan var det som förstörde de flesta gurkplantorna.
Eftersom jag vill stötta Calle, så bestämde jag mig för att också börja cykla. Skillnaden mellan Calle och mig, när vi bestämmer oss för något, är att Calle, han handlar alla pryttlar först, medan jag testar om det är något som jag kan tänka mig att fortsätta med.
Jag cyklade i min nya hjälm, randigt linne och jeansshorts, på fötterna hade jag ett par vanliga löparskor.
Calle, han har köpt cykelbyxor, cykelskor med tillhörande trampor och självklart en ny hjälm. Medan jag cyklar på en gammal rostig mountainbike, så cyklar Calle på en knappt använd, för två år sedan inköpt mountainbik.
Så här första gången, blev det inte så långt, jag tänker som så, att kroppen sakta, men säkert ska få komma in i cyklandet.
Med tanken på värmen, så är jag förvånad att svetten inte rann mer på mig, fast å andra sidan så har jag väl redan svettats ut allt i dag under arbetet.
Innan Calle kom hem och vi stack ut och cyklade, tog jag omhand om växthuset. Jag tror inte längre att vi ska behöva äta en tomat i taget, för nu är ett helt gäng på G att mogna. Alla är röda, inga svarta eller oranga tomater är ännu på G.
 |
| Titta noga, så ser ni flera ställen där det börjar bli rödaktigt! |
De vita flygarna är inga roliga längre! Jag önskar så att jag visste hur jag ska bli av med dem. Såpa har jag testat. Det fick dem inte att försvinna och jag tror att såpan var det som förstörde de flesta gurkplantorna.
Bilden ovan, är precis tagen efter att jag spolat av bladen på undersidan. Jag ska ta en bild en vacker dag, innan jag spolar av bladen och så ska jag kanske be Calle att filma medan jag spolar. Hela växthuset bara kokar av vita flygare.
Ni vet det där råodjuret som passade på att äta upp nästan all vår sallat och rödbetor, medan vi var på semester? I dag så höll det på att skrämma livet ur mig. Mindre än 2 meter bakom mig och mitt framför nosen på Whoopi hoppar det förbi medan jag höll på att rensa ogräs. Whoopi drog efter som en avlöning och medan jag står och ropar efter henne att komma tillbaka, så kommer nästa råodjur springande rakt framför nosen på mig. Stackars Whoopi, hon visste inte åt vilket håll hon skulle springa, så hon kom tillbaka och började jaga boll istället!
Kommentarer
Skicka en kommentar