fredag 31 januari 2014

Gratis Garn

I går var jag och hämtade garn. Garn som jag fått av en för mig nästan helt främmande människa! Det enda sett jag känner henne på är genom hennes blogg, "Stick å brinn". TACK så jättemycket, Liisa! Visst är det underbart med alla vänliga människor?
Garnet ska bli sittunderlag, men inte för ens i vår. Anledningen till att jag inte stickar med det på en gång, är att det hårar mycket, så jag vill kunna sitta ute och sticka med det, sen så har jag ju åtminstone 3 pågående stickningar som åtminstone 2 måste bli färdiga innan jag börjar med något nytt.


Hos mamma och pappa så har jag tvinnat ihop mina nyinköpta linnetrådar, jag tycker att det blev jättefint, men nu får det vänta, det också, på att bli stickat.


tisdag 28 januari 2014

Bakdags

Så var det åter igen dags att baka surdegsbröd.
Eftersom jag var ledig i går, så satt jag fördegen redan på förmiddagen, det är första gången jag gör det, så jag var lite osäker på hur det skulle gå. Om tiderna skulle passa in i mitt liv. Men märkligt så fick jag till det. Vid halv 9-tiden, så var degen färdig för att hamna i brödformarna för jäsning över natten.


Bilden högst upp till vänster är hur limporna såg ut i går kväll. Lite svårt att fatta att det kan jäsa som det gör med lite sur deg! Bilden uppe till höger är hur brödet såg ut vid 5-tiden i morse när det var dags att skickas in i ugnen.
Som ni nu säkert kan räkna ut, så är bilden nere till vänster hur första limpan såg ut när jag hade börjat skära i det. Jag blir lika förvånad varje gång jag bakar och det går bra och blir gott.
Lika glad verkade svärmor vara. I dag har hon bakat bröd på surdegen som hon fick i julklapp/födelsedagspresent. Enligt hennes egen utsaga så har hon prövat surdegsbak flera gånger förut, men aldrig lyckats, men i dag verkar det ha gått bra. Nu väntar jag bara på att få höra om det smakade lika bra som det såg ut.

Och så sista bilden. Den föreställer min chilisådd. Två, utav fyra sorter har kommit upp och jag tror att de andra två sorterna är på G. Jag börjar känna stressen nu. Det närmar sig chilins första omskolning och jag har inte gjort en kruka ännu!

måndag 27 januari 2014

Åsor, rätta mig om jag har fel

I dag fick Calle och jag ett stort kuvert i brevlådan. Eftersom det var adresserat till oss bägge så öppnade jag kuvertet när jag kom hem.
I kuvertet låg en tidning, "Äkta mat" och en chokladbit. På tidningen så satt en gul postitlapp och ett meddelande med en hälsning ifrån Åsa.


Nu är det ju så att jag känner ett helt gäng Åsor, var av åtminstone två brukar emellanåt titta in på bloggen och således vet om att Calle och jag verkligen gillar matlagning. Alltså två potentiella givare. Men jag tror att jag vet vilken Åsa det är.
Jag tror att det är Åsa Jansson som varit så gullig och skickat en tidning och choklad till oss.  Och om jag nu råkar ha fel, ja då får väl rätt Åsa ta åt sig så himla mycket av vårt TACK!

Varken jag eller Calle har har hunnit läsa tidningen, men jag gör det nog i morgon. Chokladen sparar vi nog till helgen.

söndag 26 januari 2014

Home, sweet home

Det är verkligen som man säger; Borta bra, men hemma bäst.
Nästan hela min familj, tyvärr så roade sig Syster Ysters äldste son med att slå sig halvt ihjäl på en cykeltävling i Manchester och den yngste med att lata sig i en hängmatta någon stans i Thailand (om honom kan man ju inte tycka synd), har firat mamma och pappas 50-åriga bröllopsdag med en resa till Tallinn.

Tallinn var en helt fantastisk stad, dock i kallaste laget. När vi klev i land så visade termometern på -15°c. Och jag lovar, det var mycket kallare -15°c än vad vi hade i Märsta härom morgonen.

Vi gick alla upp till Gamla stan. En mycket fin stad med mycket fin arkitektur och många kyrkor. Trots att det var så många kyrkor, så fick jag bara en på bild.

 Kyrkan är bilden längst ner till höger


Det är kul att ta panoramabilder. Den översta bilden är ifrån ett jättetorg. Att människorna ser så lustiga ut på den bilden, beror på att de vägrade stå still. 

Annat som är fint i Tallinn är alla stickade ullkläder. Jag köpte en kofta. Om man känner mig väl, så vet man att det inte är speciellt förvånande, jag älskar koftor.  Det var det enda som jag köpte, men jag lovar, om jag hade haft obegränsat med pengar, så fanns det mycket onödiga grejor där som jag gärna köpt.

När vi i morse närmade oss Stockholm, så hade jag sådan hemlängtan, att jag var tvungen att gå ut och vinka till färjeläget. Vi passerade precis i tid för att se 0720-färjan lägga ut.


Whoopi hämtade vi hos Svärmor och Roffe. Hon hade precis kommit in efter en lång promenad i skogen tillsammans med sina nya bästa vänner, Humlan och Agnes. Nu är vi hemma och njuter av att värmen har börjat komma tillbaka till Gåsvik. (Rörspisen var iskall när vi kom hem)

lördag 25 januari 2014

Hipp, hipp hurra idag är det Mammas & Pappas bröllopsdag

Och inte vilken bröllopsdag som helst. Nä i 50 år har de varit gifta!


Tusen grattis kramar och pussar till Er och må ni få många år till ihop!

fredag 24 januari 2014

På resande fot

I helgen så är jag inte hemma. Whoopi är hos Svärmor och Roffe, för hela min familj är på resande fot.
Precis innan jag och Whoopi åkte hemifrån kom jag på att jag måste vattna chilisarna.
Vad glad jag blev när jag upptäckte att de har börjat titta upp. Och jag som höll på att ge upp!



Inte mycket, men i alla fall lite!

torsdag 23 januari 2014

Lill-Lördag

I går så var det Lill-Lördag. Första gången på evigheter som jag gått ut en onsdagskväll.
Calle hade dragit ihop SKANSKA-gänget för en pubkväll. Eftersom jag arbetade i dag, så blev jag vald till chaufför av Calle, helt OK för min del, för jag har en regel. Aldrig, ens ett så litet glas, någonsin kvällen innan arbete.

Jag åkte hem till mamma och pappa, lämnade av Whoopi och  bilen där och tog tåget till stan. Först så hade jag tänkt att ta tåget till StockholmSödra, men på centralen ångrade jag mig och begav mig till tunnelbanan istället. Oj, det var länge sedan jag gick emellan tågcentralen och tunnelbanan. Jag höll på att inte komma fram. Kände inte igen mig. Det var som om jag var i en helt främmande stad.

Fram kom jag i alla fall. Närmare bestämt hit:

Till Oliver Twist. En ganska så trevlig pub på söder. Jag tror att man går hit främst för att dricka öl. De är kända för sitt breda och lite speciella sortiment.

Det är helt OK tycker jag att gå på pub utan att dricka öl. Jag tog en virgin Mary, för jag älskar tomatjuice, sen så drack jag vatten. Blev dock lite sugen på öl, när de kom in och såg ut så här.


Nästan som godis, men godis är ju också hur lätt som helst att tacka nej till.

Trots att vi var hemma strax efter 22, så blev det en jobbig dag i dag på jobbet. Jag har haft en sjuhelvetes huvudvärk hela dagen. Den gick inte över för en jag var hemma!

God Natt.

måndag 20 januari 2014

Jag behöver hjälp att tyda spår

Jag och fotografering

Varför har jag så himla svårt att slita upp kameran när jag ser djur?
I morse,efter att jag kommit till mamma och pappa för att lämna Whoopi och jag hade öppnat bildörren till Whoopi, för henne att hoppa ut, så ser jag en räv som sakta lunkar gatan fram. Istället för att smälla igen dörren, slita upp kameran och fotografera, så börjar jag att tjafsa med Whoopis koppel. Och som alltid när man är ivrig, så går det inte så bra. När jag väl fått på kopplet och upp kameran, så vek räven precis in på en granntomt!



Spår

Efter att jag gjort första delen och kommit hem till mamma och pappa för en välbehövlig paus, så upptäcker jag djurspår i snön som jag inte kände igen. Först så tänkte jag räv, (med tanke på att det var en räv på gatan i morse) men den tanken slog jag undan ganska så omgående. Dessa spår var på tok för små för en så stor räv som jag såg i morse.
Den här gången så hade jag sinnesnärvaro nog för att plocka fram kameran och fotografera. Först så tog jag ett kort, gick in och frågade om mamma och pappa kände igen spåret, men inget napp där.
Jag lånade då en linjal av mina föräldrar och gick ut och tog ett till kort. Jag har försökt att googla, men inte hittat något som liknar det jag har.
Det skulle möjligtvis kunna vara en 5-tåig katt, men jag är osäker. Så, nu över till er, ni som läser min blogg. Är det möjligtvis någon som känner igen detta spår?





söndag 19 januari 2014

Skott mot rådjur.......med kameran

Morgonen

I morse lämnade vi hemmet ungefär en halvtimme senare än vad vi gjorde i går. I går tog det på tok för lång tid innan ljuset ville infinna sig.
När vi var på väg mot vårt pass, var det ett rådjur som skällde väldigt högt. Jag kände på en gång hur pulsen steg. Det var extremt spännande att springande, så tyst som bara möjligt, ta sig sista biten till passet.
Det var fortfarande mörkt när vi kom fram, så vi fick nöja oss med att lyssna. Plötsligt så tycker jag mig se något i buskarna på andra sidan fälltet och eftersom Calle har mörkersikte på bössan, så sa jag åt honom att rikta det åt det hållet jag tyckte mig ha sett något. När Calle lös upp området så tyckte jag mig kunna se något reflektera sig i ljuset. Calle såg det inte. Någon minut senare, så tyckte jag mig se något mörkt ta sig upp för berget. Sen så blev det tyst och det började ljusna. Äntligen så hade vi tillräckligt med ljus för att faktiskt få skjuta ett djur om det skulle komma förbi. Självklart så kom det inget. Inget mer skäll hörde vi heller.
Strax innan det var dags att åka hem, gick jag en tur för att kolla spår. Jag kom till stället där jag tyckt mig se något röra sig upp för berget och mycket riktigt så var det rådjursspår där. När Calle upptäckt mig och jag gick emot honom, så kunde jag konstatera att jag nog faktiskt inte såg i syner när jag såg något reflektera sig.










Förutom skuggorna jag såg, när det fortfarande var mörkt ute, var det ända vi såg av rådjur medan vi var på pass, men på vägen hem, skuttade plötsligt 4 stycken rådjur över vägen. Vad arg man blir och vad trög man är. Det tog lång tid (10 sek) innan jag kom på att ta upp kameran och fotografera. Tyvärr så hade vi en bil bakom oss, så jag hade ingen tid att ställa in kameran, men man kan se att de är där.



Förmiddagen
När vi kom hem så hade vi ganska gott om tid på oss tills vi måste åka, så vi fikade, sen så gick Whoopi och jag före Calle, som skulle plocka upp oss på vägen. Tiofärjan för att åka till vår kära vän Lisa i Märsta.
När färjan närmar sig Östanå, så ser vi två stycken havsörnar. Jag vet att jag i något tidigare inlägg skrivit om att jag sett havsörnar och inte fått upp mobilen för att jag måste koncentrera mig på körningen, fast man tycker att en dag, då jag sitter till höger och har den braiga kameran med mig, borde agera lite fortare. Man kan säga att jag hade tur att åtminstone få två hyfsade kort. Här är det bästa.

Ni vet väl att ni kan klicka på bilden så blir den stor?

Hos Lisa så skulle Calle rida. I dag var det den tredje lektionen han tog. Ååååh, vad nyttigt det är att stå på sidan om och lyssna på både vad Lisa har att lära ut och hur Calle reagerar och se honom göra det han blir ombedd att göra. På bara tre gånger så har Calle blivit jätteduktig.
Han började med att longera Atli, både höger och vänstervarv. Jag har aldrig förstått varför och hur, men nu, när Lisa förklarade så blev allt solklart. Att börja lektionen med longering, skapar band med hästen, samtidigt som man talar om att man är den lilla flockens ledare.
När Calle väl var på ryggen, så red han själv, han skrittade, travade och töltade! Så himla duktigt!





Nu var det inte bara Calle som fick ha kul på hästryggen. Både Calle och Lisa tyckte att jag skulle rida liten stund. Jag försökte göra som jag hört Lisa säga åt Calle att göra, en hel del funkade, annat funkade inte alls. Tölt tillexempel, jag har töltat massvis av gånger när Lisa och jag har varit ute och ridit, men Atli och jag....näää. Det funkade helt enkelt inte.


Både Calle och jag har haft en toppendag och vill verkligen tacka VÄRLDENS BÄSTA LISA, för en underbar ridlektion.

EFTERMIDDAGEN

När vi kom hem, så fanns det inte mycket ork kvar att göra något vettigt. Calle borsta av sin bil och parkerade om bilarna för morgondagen. Jag gick och plockade ihop ved att ta in. Calle hjälpte till att bära in och sedan har vi inte gjort något speciellt, mest häckat framför tv'n. Men det är skönt att vara lite lat, när man har gjort så mycket som vi har den här helgen.

lördag 18 januari 2014

Lumpbodsfynd, bak och ännu mer jakt

Efter att förra inlägget var skrivet så tog vi färjan över till fastlandet för att, som det heter, "titta lite" i lumpboden vid färjeläget.
Jag hann knappast komma innanför dörrarna förens jag hittat en gammal fin tesil. Utav någon outgrundlig anledning så har vi, för länge sedan, börjat att samla på tesilar, så denne måste självklart köpas.
Några minuter senare, så var det skålen, Pyros, tur att snubblas över. 40:- för den, det var taget. Det sista jag hittade var en korg med linnegarn. Jag köpte tre stycken rullar. En beige, en röd och en grön. Nu funderar jag på att tvinna dem, jag tror att det kan bli snyggt, dessutom så blir det lite tjockare och mer snabbstickat om jag gör det.
Calle hittade också en tesil, dock lite modernare snitt, men en tesil är en tesil.
En konservöppnare, hålslev och ett förstoringsglas blev det också för Calle. Vi är extremt nöjda med våra fynd.


På väg hem passade vi på att köpa lunch. När vi kom hem så åt vi och startade ugnen. Lagom till att lunchen var uppäten, var ugnen varm. Medan jag gräddade bröd passade jag på att sticka lite på den rostbruna sjalen. Den kommer att matcha min rostoranga basker alldeles utmärkt.


Brödet blev så fint, så helst skulle man ha viljat stanna hemma och ätit upp allt på en gång, men vi hade bestämt oss för att åka tillbaka till vårt jaktställe och invänta skymningen.
Inga djur denna gång heller och nu såg vi inte ens några färska spår, men vi stannade där i gott och väl en timme. Nästan helt knäpptysta och helt stillastående. Jag vet, det låter heltråkigt, men faktiskt, det är så mycket mer spännande en vad man kan tro. Redan, trots att jag inte sett ett djur, än mindre skjutit något, så tror jag att jag börjar förstå "jaktfanatiker".
I morgon ska vi jaga igen, då ska vi ha lite filtar med oss. Vi har hittat det perfekta stället att sitta på.

Min första jakt

För ganska precis 20 år sedan, så gick jag och Calle en jägarkurs. Framåt April hade jag min jägarexamen.
Och i dag så har jag varit på jakt för första gången i VÄRLDSHISTORIAN!

Nu är det ju så att det inte blev något, men det var mysigt att stå på pass och lyssna på alla ljud. I min värld så var alla ljud, djur som var på väg mot oss, men tyvärr så var det nog mest vinden och en del träd vi hörde.


När vi kommit hem, så släppte vi ut Whoopi och gick själva för att kolla om vi haft några rådjur hos oss, det hade vi inte och så hämtade vi in ved. Calle gick in och jag och Whoopi var kvar ute. Whoopi jagandes efter ett ben (som jag var tvungen att kasta bort, gång på gång) och jag skottandes. Våra katter är extremt bortskämda med gångar att röra sig i på vintern, så jag har skottat kattgångar och kompostgång. Skönt att ha det gjort.


Innan vi åkte för att jaga, så satt jag en surdeg, så i eftermiddag, när vi åter åker för att jaga igen, så kan vi ha matsäck bestående av nybakt bröd med oss om vi vill.

Nu sitter vi mest och väntar på att klockan ska bli tillräckligt mycket för att vi ska kunna åka en tur till lumpboden och leta fynd.
Klockan är inte ens 10 och vi har hunnit med en herrans massa. Vad praktiskt det är att vara morgonpigg!
(Jag höll på att glömma bort att vi faktiskt hunnit tvätta kläder också!)

fredag 17 januari 2014

Ljuset återkommer så sakteliga

Så verkar århundradets mörkaste vinter äntligen vara över. December är ju kanske inte den mörkaste månaden, men åtminstone den näst mörkaste på året. I år däremot, så har det ju varit olidligt mörkt och antagligen har december slagit november i mörk månad med hästlängder. Men nu är vi långt inne i januari och vi märker att ljuset återkommer. I år beror det inte bara på att dagarna blir längre, nä
nu har ju äntligen snön kommit och gjort sitt till. Jag tycker att det är så underbart att vi äntligen har snö på backen.
Det märkliga med att dagsljuset återkommer, är att jag saknar de mörka mornarna. Jag ÄLSKAR att köra buss tidigt på morgonen när det är mörkt. Det är inte alls jobbigt och kör man dessutom en lång matarlinje, som 565 ifrån UpplandsVäsby till Sergeltorg, så är det en sådan mysig stämning ombord. Ofta glömmer jag att slå på lyset i bussen och när jag plötsligt kommer på att det är bäcksvart i bussen och tänder lysena, så får jag klagomål ifrån mina passagerare som tycker att det är skönt att få vila lite på väg till jobbet.
Att köra i mörker kvällstid, det är en hel annan femma! Så fort det börjar mörkna på kvällarna så blir jag trött och vill bara hem och mysa i soffan. Konstigt det där, det är ju faktiskt samma mörker
Tyvärr så arbetade jag för fullt när ljuset kom i morse, så jag kunde inte fotografera den fantastiska morgon som varit i dag.

onsdag 15 januari 2014

Vintervitt, husdjur och arbetstider

I går så slutade jag klockan 11, men fann ingen mening med att åka hem, då jag ändå skulle få åka till baka till Märsta redan samma kväll, detta för att jag i dag började så tidigt, att 4-färjan inte hade räckt till.
I dag däremot, har jag haft möjlighet att åka hem och det är så himla skönt att sluta tidigt och komma hem när det fortfarande är ljust. Att riktigt kunna njuta av trädgården när den är vit och fin! Whoopi passar också på att njuta av trädgården klädd i snö, men det är inte allt, hon njuter av sällskapet av Lilla My och Mr Spock också.
Hemma var jag duktig och ställde mig på löpbandet. Det blev även i dag en drygt 40 minuter rask promenad, denna gång med korta inslag av jogging. Om jag fortsätter att träna så här regelbundet, så kanske det börjar ge resultat!?
En som inte är så aktiv nu, mest uttråkad faktiskt, är Mr Spock. Han lägger sig till rätta i tvättkorgen, vilket ogillas av oss, så nu täcker vi tvätten med vår "tröjvikare". Men tror ni att Mr Spock bryr sig?
Inte det minsta! Han ligger där ändå!


Personligen så tycker jag att det ser hårt och obekvämt ut, men vill Mr Spock ligga på plastgrejen, så är väl det upp till honom!?

På bloggen Växthusliv så har Linda gjort en tema onsdag, I dag så är onsdagstemat "Iskallt", om jag fattade hur man skulle göra, så skulle jag vara med, men jag tror jag måste läsa igenom instruktionerna några gånger till. Men det var i alla fall kul att titta på de bloggare som har varit med och se hur de tolkar "Iskallt".
Nästa veckas tema är "Mitt bästa knep". Nu när jag vet det, så får jag sätta igång och fundera ut något  bra knep att dela med mig av.



tisdag 14 januari 2014

Ny sjal på g!

När vi för några dagar sedan, var och hälsade på våra vänner Pelle och Lisa, så fick jag några garnnystan av Lisa. Så, nu äntligen så har jag börjat på en ny sjal.....och kan ni gissa vilken sjal det är jag stickar? Just det, Stick och brinn, Ingrid! Antagligen heter sjalen bara Ingrid, men jag gillar det med "Stick och brinn" framför.

En sådan sjal har jag redan stickat. Jag har väl aldrig stickat så mycket baklänges som på den sjalen. En sjal håller jag på med, allt som återstår, är att spinna mer Kamel/silkesgarn och sedan sticka resten, dvs åtminstone 6 eller 8 fler romber på båda sidor om mitten. Jag hoppas att jag ska ha garn att sticka klart med om en vecka eller två, för nu har verkligen spinnandet kommit igång. Det känns bra, för jag har mer garn att spinna, b la brun BFL, till mina andra BFL:er.

Och när BFL:en är klar, ja då har jag både grön och vit silke att spinna! Känns som att jag skulle kunna ägna mig åt det här på heltid. Vad kul jag skulle ha! Synd att ingen är beredd att betala min lön.


På den här bilden, har jag inte riktigt kommit igång ännu. I bland så jävlas det verkligen när man börjar på en ny kula och det gjorde det verkligen den här gången. Jag tror att tråden gick av, så att jag fick börja om ifrån början, åtminstone 50 gånger innan allt ordnade upp sig och nu när jag spinner, går det fort som bara attan!

Jag har ju fortfarande lite att göra på Linneas vantar. Nu när det har blivit vinter, så är det ju hög tid att hon får dem. Kvar på vantarna är bägge tummarna och toppen på den högra vanten!

måndag 13 januari 2014

Flitens lykta lös

I går när jag kom hem ifrån jobbet, doftade det helt underbart i huset. Calle var i full färd med att laga fransk löksoppa. Det var så gott, så jag kom helt enkelt av mig. Inget blev gjort hemma igår.

I dag däremot så har verkligen flitens lampa lyst. Innan klockan 10 hade jag tvättat tre maskiner tvätt, gått över 4 km på löpbandet, varit ute och rastat hunden och tagit in ved, men det viktigaste som jag gjorde före tio, det var ändå att så chili.

Fyra sorter kom i jorden. Att det bara blev fyra sorter beror på att jag fick panik när jag letade frön och hittade bara två sorter som jag ville ha: Tabasco och Cayenne.

De två andra sorterna som jag sådde var dels ifrån en liten frukt som min mamma köpte i somras. Den var så stark, så stark, så allt den dög till var att spara frön ifrån. Den sorten kallar jag för super-duperstark chili. Den andra sorten behöver inte ens vara en sort, det kan lika gärna vara 3-4 olika sorter. Det är frön ifrån mitt superChiliår, så fröna är inte direkt färska, vi får se om det kommer något, och om det kommer något, så får vi vänta himla länge innan vi vet vad det är för sorter. För tillfället så kallar jag dessa fröer för "Butikschilin".






Nu får ni inte tro att fliten slutade där. Nä då, efter lunch så fick jag ett sms om att jag hade ett paket att hämta på torget, så då for jag dit. När jag ändå var vid torget passade jag på att handla hem lite mat. Inte mycket men i alla fall lite. Efter torget åkte jag till sågen och köpte krokar. Med dessa krokar ska jag bygga en äppeltork så att jag nästa sommar/höst kan ta rätt på alla äpplen som våra träd ger.


Vädret gjorde mig glad och energisk, så väl hemma igen, så började jag att bygga ihop skåpinredningarna som jag köpte på IKEA i fredags, då jag och min mamma var där. Calle ville ha utdragbara lådor i skåpen, istället för som vi har haft det, hyllor.

När Calle kom hem, så var det hans tur att promenera på löpbandet. Jag fixade iordning maten medan han gick. Efter maten monterade vi skåpinredningen och plockade tillbaka allt på sin plats. Sedan så var det surkålens tur. Vi är så himla dåliga på att ha koll på när vi startade vår surkål, men efter att ha smakat så tyckte vi bägge att den var klar, så då la vi över kålen i burkar. Totalt så blev det 7,8 Liter eller mer!



söndag 12 januari 2014

Äntligen här



Ja, rent tekniskt så var det väl redan U fredags som den kom, men det är definitivt i dag som det känns att den kommit, vintern alltså!
Och som jag har längtar. Det är riktigt träligt att köra buss när det är mörkt och grått och regn mest hela tiden. Annat är det när snön har lagt sig och jag kan på fullt allvar säga att jag redan känner mig mycket piggare. 
Nu hoppas jag innerligt att vintern får stanna, åtminstone till efter V9.


torsdag 9 januari 2014

Ledig torsdag

Bilbesikningsdags! Calle och jag kom överens om att det skulle räcka med att jag åkte med 0740-färjan för att hinna till bilprovningen i Sollentuna och mycket riktigt så var jag framme en halvtimme före utsatt tid (0900). Vilken tur att jag inte åkte med en tidigare färja.
När jag checkar in på bilprovningen så talar maskinen om för mig att jag och bilen har tid 0930! Snacka om tur att jag inte tog den tidigare färjan som jag först tänkt att ta. Men väntan var inte så farlig, jag hade ju Whoopi och wordfeud. När jag väl kom in, så tog inte besiktningen många minuter och bilen gick igenom utan anmärkning :).
Efter besiktningen bar det av mot Täby för att hämta mitt pass. Vilken tur att man inte springer omkring och visar passet i tid och otid. Jag ser tammefanken inte riktigt klok ut. I fem år får jag stå ut och det ska jag väl klara av.
Medan jag var i Täby så passade jag på att gå till Macbutiken och köpa nya hörlurar. Utav någon outgrundlig anledning så fick Lilla My igår för sig att bita av sladden på mina gamla hörlurar.
Stannade till vid Coop i Åkersberga och handlade lite och medan jag sprang som en yr höna så får jag ett sms ifrån Linnea som undrar om jag är hemma och vill ha besök. Inte fanken tackar man nej till ett besök ifrån Linnea och ungarna, så det var bara att snabba på och bege sig hemåt.

Malte den lilla Maltesern han sov och Morgan ville vara ute, så då stannade vi ute ett tag. Vi lekte lite på vår JordF1 bana och Morgan ville proppa våra skyddsrör fulla med skräp, men se det fick han inte!
Väl inne fikade vi och åt nötter och fick besök av Gammelfarfar Bosse. Han hade hört ryktet att Linnea och barnen var hos oss. Självklart fick han också fika och leka med Morgan.


Ps. På väg till Coop i Åkersberga, passade jag på att stanna till vid Åkersberga växtförsäljning. Där köpte jag två sorters Chili. Ja, jag vet. Chilifröna borde redan ha kommit i jorden, men jag är sen, så är det! På måndag får jag tid att så och då kanske jag har tid att leta rätt på min pluggbox. Den verkar jag ha städat bort alldeles jättebra, för jag hittar den ingen stans!

tisdag 7 januari 2014

Äntligen, äntligen...

Jag har alltid läst en himla massa böcker, men inte de senaste åren. Jag har påbörjat en hel del böcker. Samtliga som alla intygar är "Jättebra". Som Hundraåringen. Finns det någon mer än jag som inte kommit in i den, som inte har fastnat?
Jag måste nämligen fastna på en gång, för att kunna läsa klart en bok. I hundraåringen fastnade jag aldrig, men nu så har jag äntligen fastnat.
Boken som har gjort att mig intresserad efter bara 3-4 sidor heter "Little Bee" och är skriven av en Chris Cleave. Innan jag fick den av svärmor och Roffe i julklapp så hade jag aldrig hört talas om varken boken eller författaren, men den har alltså fångat mitt intresse.


Så där ja, nu har jag inte tid att skriva mer, jag ska läsa!

(Hmmmm... jag kom just på att jag kanske ska börja recensera böcker här på bloggen, finns det kanske någon som är intresserad av vad jag tycker om böcker jag läst?)

söndag 5 januari 2014

Lugn söndag

I dag så har vi haft en riktig slappardag! Inte så att vi inte gjort något alls, men vi har verkligen inte jobbat häcken av oss. Först så sov vi riktigt länge, något som vi aldrig brukar göra och nu känner jag att jag lätt skulle kunna göra sjusovning till en ledighetshobby. Absolut!
Sen så tittade vi på min favoritserie på Netflix, Modern Family. Kanske en aning för många program, men det är ju så pinsamt roligt!
Efter en tur till affären var vi ute i någon timme, (mer lockar inte vädret till) Whoopi fick jaga boll, Calle elda och jag pyssla om mina vitlökar. Och här har vi ett litet, litet problem. Jag satt över 150 lökar, men kanske bara 50-60 har tittat upp. Jag är faktiskt lite orolig.

Lilla My vägrar att titta in i kameran

Innan vi gick in, så nålade vi iordning en liten presenning, sen så gick jag in och sydde. Vi använder vår 4-hjulingskärra till sopsortering och soporna blir så blöta och geggiga när det får regna direkt på dem.

När presenningen var färdigsydd, så gjorde jag äntligen klar min datorväska, ni vet, den jag skrev om här. Det blev ju inte världens mest noggrant sydda väska, men den funkar för det som den är sydd för att göra, skydda min dator!


I morgon börjar jag så tidigt att jag har fått åka till mamma och pappa för att sova. Men inget ont som inte har något gott med sig, jag slutar tidigt och hinner hem och laga mat ihop med Calle! Längtar redan.

lördag 4 januari 2014

Nytt år - nya händelser

Jag har arbetat sedan nyårsdagen. Nyårsdagen var ingen lätt dag för mig. Sov väldigt dåligt nyårsafton, allt på grund av att Whoopi mådde så dåligt. Och allt för att folk ska skjuta raketer i tid och otid.
Jag kan väl fatta att folk vill skjuta raketer. Det är ju faktiskt ganska häftigt, men det började strax före klockan 1300 och fortsatte sedan hela eftermiddagen och kvällen.
Om nyårsdagen var jobbig för att jag var trött, så var den 2:a januari jobbig för att jag mådde illa hela dagen och kände mig yrslig. Skönt när jag mådde så mycket bättre i går.

I dag så gjorde vi en liten utflykt. Närmare bestämt till Odensala. När man bor som vi, lite avsides, så blir en liten utflykt aldrig så liten som man har tänkt sig. Vi åkte med 9-färjan och hem med 1710-färjan. Så, alltså hela dagen har gått åt, men oj vad trevligt vi haft det.
Whoopi fick sig en härlig, lat dag hos mina föräldrar medan vi besökte våra goda vänner, Pelle och Lisa. Först en ordentlig fika, sedan så skulle Lisa motionera sin häst, Atli. Att det regnade ganska ordentligt gjorde inget, för det är kul att kolla någon som vet vad hon sysslar med. Jag har ju genom åren ridit en hel del i hop med Lisa och man kan lugnt säga att jag är tusen och åter tusen mil efter henne i sadeln!


När Atli var motionerad så gick vi in för lunch. Eftersom Pelle och Lisa håller på att bygga om sitt kök, så hade vi redan innan bestämt att vi skulle grilla vår hemma gjorda korv och äta den med hemmagjord surkål till, men eftersom vår surkål är på upphällningen, så tog vi inte med oss någon, men vad gjorde väl det, när Pelle hade skafferiet fullt!


Efter lunchen var klockan redan efter 15 och för att komma hem i något så när normal tid, så var vi tvungna att bege oss.

Nu sitter vi i brasrummet, lyssnar på underbar musik, dricker gott vin och bara njuter. I morgon är en annan dag, då är det dags för att ta hand om hushållssysslorna. Hus ska dammsugas, matlådor lagas och bilbesiktning förberedas!
Som sagt, nya händelser. Kanske redan utförda, men det var en annan gång, nu är en ny gång, alltså en ny händelse!