Morgan och Malte

I dag, nio dagar efter Maltes ankomst, så var det dags för ett första besök. Linnea hade ringt och frågat om vi inte ville komma över och hälsa på, så Calle åkte ifrån ön och jag direkt ifrån jobbet till den lilla familjen.

Calle kom dit först och innan jag ens hunnit närma mig så hade Malte redan spytt på honom! Det tackar vi för, för fast än att jag höll Malte, så förblev jag ospydd på!

Linnea har tagit bilden

Morgan bryr sig inte så där jättemycket om den nya bebisen, men när han bryr sig, då vill han pussa och krama och vem vill inte det? Linnea berättade att de fick sova hela nätterna och att hon fått väcka Malte för matning, sådan tur drömmer väl många småbarnsföräldrar om?!? ( Och ja, jag fattar att det kan sluta när som helst och Malte kan ändra sig och vilja skrika nätter igenom precis när som helst)

Det är annars ganska fantastiskt med barn i två till tre års ålder, hur jag kan vara så himla synkade med dem? Morgan är nämligen inte den första 2-3åring som jag kommer extremt bra över ens med. När vi bodde i Odensala, ja då var det Frida och jag som var tighta! Morgan och jag hade urkul med bilarna och Briotåget och självklart, att hoppa i sängen, precis så där mycket som föräldrar inte vill att man ska göra! Jag tror att meningen var att jag skulle vara tre år precis hela mitt liv!