Vilken jädra lyx!

Vägen hem blev aldrig så besvärlig som jag trodde att den skulle bli. Visst, snön hade börjat yra, solen sken, så snön såg snarare ut som smog än som snö.
Efter att jag passerat Åkersberga så låg snön på vägen och när jag kom över på ön, ja då var det vallar.


När jag körde in genom grindhålet hemma, då drog jag en lättnadens suck, vi har ca 50m väg, som jag, om inte våran granne redan hade plogat med traktorn, hade fått skotta "för hand". Allt jag behövde skotta nu, var en liten gång i från bilen till dörren, över till vårt andra hus och så en liten gång för katterna, så att de kommer fram till grannens husvagn, som har stått parkerad hos oss i snart 3 år. Katterna använder den som tak till deras utomhus toalett på vintern.


Efter skottandet, vedhämtandet och pinnkastande så var jag blöt av svett, Whoopi, ja hon var blöt av snö!
När vi kom in, så var temperaturen i Fjällans nisch (Vår rörspis har fått ett namn, inspirerad av Anna och Jan) under 50°c, så det var bara att starta en brasa och lägga Whoopi framför den, så att hon tinade snabbt!


I morgon har jag en väldigt viktig uppgift att ta tag i; Växthusets tak måste skottas, för vi vill inte att det ska gå så som det gick första vintern 2009/2010, då snön knäckte nocken så att vi fick börja om att bygga till våren!


( Och om, mot all förmodan, någon inte förstår rubriken och hur den passar in, så är det det att jag slapp skotta vår väg, för världens bästa granne redan hade gjort det!)




Kommentarer